Dreaming with The Pantheon in Rome

• Autores: Sebastian Andersson
• Localización: UOU Scientific Journal, ISSN-e 2697-1518, Nº. 7, 2024 (Ejemplar dedicado a: LIMINALITIES / coord. por Mauricio Morales Beltrán, Charlotte Erckrath; Javier Sánchez Merina (dir.)), págs. 48-55
• Idioma: inglés
• Enlaces
  • Texto completo
• Resumen
  • svenska

    Att drömma med Pantheon i Rom, är en spekulativ essä om byggnadskonsten i det antika Rom med utgångspunkt i frågor som rör agens hos materia och respons, eller svarande, i det vi kallar material. I denna undersökning utgår vi ifrån vetenskapliga upptäckter inom en rad fält som undersöker dessa frågor på olika sätt. Utmärkande för byggnadskonsten i antikens Rom var att den i hög grad baserades på en direkt materialkännedom, vilket i sin tur var ett resultat av ett till synes oändligt antal experiment. Om vi föreställer oss alla byggplatser i det Romerska riket under tiden då Pantheon byggdes ser vi kanske tusentals människor som på olika sätt arbetar med och samtidigt undersöker material på olika sätt för att dessa skall komma till användning inom arkitekturen. Den massiva kollektiva insatsen och mängden experiment och undersökande tror vi är en av anledningarna till att just Romersk arkitektur var så framstående. I den här essän undersöker vi arkitektur och byggnadskonst genom att studera och fantisera om relationerna mellan människa och material.

  • English

    Dreaming with The Pantheon in Rome is a process-based speculative essay engaging in the questions of agency and responsivity in matter which depart from current research into the durability of ancient Roman concrete. This is mixed (pun intended) with material engagement theory, quantum field theory and the theory of formative causation to explore possibilities of entanglement between matter and mind in architectural practices. In the history of human architecture, The Pantheon in Rome is probably the best-preserved work of ancient Roman engineering. Significant for Roman engineering was its empirical base for knowledge production. When The Pantheon was built, there would have been thousands of people working in different locations across the empire, producing, and engaging in experiments with the material world for the purpose of architecture and construction. This, the immensity of the collective effort together with the massive amount of material engagement and holistic relational inquiries into the material world we argue is one reason that Roman engineering was so eminent. In this essay we will be exploring ancient Roman architecture and engineering by looking at material engagement, responsivity, and agency in/of matter